På hållsunga gård och i hållsunga skafferi strävar vi efter hållbarhet i alla led. De ekonomiska, ekologiska och sociala aspektrara behöver alltid vägas in för att det ska bli en långsiktigt hållbar verksamhet, och en plats livskraftig även för framtida generationer. Amandas drivkraft för ekologisk hållbarhet växte extra under Måltidsekologiutbildningen i Örebro där hon förstod att ekologisk hållbarhet har många delar, så som klimat, biologisk mångfald, näringskretslopp och livskraftiga matjordar. Förståelsen för att inget är svart eller vitt och att det alltid finns flera sidor fördjupades. I debatten diskuteras ofta klimatförändringarna men andra aspekter kommer i skymundan. Vårt mål är därför att försöka nå ut mer fler aspekter och visa på att det finns många vägar att nå gemensamma mål.
Under 2021 tilldelades vi Kungälvs kommuns hållbarhetsstependium för vårt arbetet, vilket vi blev otroligt glad och stolt över. Motiveringen lät:
Kungälv Kommun
En stor fördel med att djur äter gräs är att gräsvallar, alltså åkrar som är täckt med gräs året om, är en del av driften. Gräs växer genom att ta in koldioxid från atmosfären, och lagrar in kol i växtdelarna och rötterna. Att ha gräsbevuxen mark året om innebär alltså att gräsvallarna fungerar som kolsänkor, vilket är ett sätt att motverka klimatförändringarna. En ytterligare fördel med gräsbevuxen mark året om är att näring som finns i marken kontinuerligt kan tas upp av växterna. Detta förhindrar risken att näringen läcker ut, vilket kan vara risken på en mark som plöjs under hösten och står bar utan växter hela vintern. Om näring läcker ut från åkrarna förs näringen med vatten till vattendrag och vidare till sjöar och hav där näringen riskerar att bidra till algblomning och övergödning vilket rubbar balansen i ekosystemet. Med gräsvallar kan vi motverka detta!
Vid odling av grödor krävs bland annat ljus, rätt temperatur, vatten och näring. När en gröda skördas och transporteras iväg från åkern innebär det att även näringen i växten transporteras iväg. På vissa gårdar, exempelvis spannmålsgårdar där spannmålet säljs, försvinner näringen i väg från gården och näringskedjan bryts. För att marken ska fortsätta leverera nästkommande år och växterna återigen växa krävs att ny näring återförs, vilket vanligen görs genom att köpa in konstgödsel som framställts med fossil energi. På en gård med djur där gräsvallar skördas, gräset ges till djuren och avföringen återförs till marken förblir näringen cirkulerande och näringskretsloppen sluts. På så vis undviks inköp av fossilt framställt konstgödsel. Ännu bättre är det att låta djuren skörda och gödsla själva, alltså att dom betar och bajsar på åkern. Då minskar vi användandet av traktorn som är fossilt driven både för skörd och återföring av näring. Målsättningen är därför att ha djuren ute så stor del av året som möjligt.
En stor fördel med att djuren kan beta gräs är att de kan ta vara på energi genom gräset från marker där det är svårt att odla andra grödor. Detta kan exempelvis vara steniga och klippiga området eller marker som angränsar till kustlinjen. På dessa platser är det ofta svårt att odla mat som vi människor kan äta direkt men fungerar perfekt för djuren att beta på. Utan djurens hjälp hade vi inte kunnat ta vara på energin som naturligt finns på dessa platser och vi hade istället behövt ta annan åkermark i anspråk för att odla mat.
När djuren är ute i naturen och betar bidrar de dessutom med ”lagom” störning. De trampar upp marken lagom mycket så att nytt liv kan växa och frodas där djuren trampar. De sprider sitt bajs vilket ger möjlighet för nedbrytarna att arbeta och omvandla bajset till ny tillgänglig energi. Dessutom bidrar deras bete till att sly hålls nere och landskapet hålls öppet och varierat. Djurens betande och trampande skapar alltså många livshabitat som ger möjlighet för många olika djur och arter att leva och föröka sig. Detta bidrar till den biologiska mångfalden, vilket tillsammans med klimatförändringarna idag är stora samhällsutmaningar.
Förutom miljöfördelarna med att låta djuren växa upp enbart på gräs och örter tillkommer även sensoriska fördelar. Resultatet när djuren växer långsamt av gräs och örter blir ett välmarmorerat och smakrikt kött. Under den längre livstiden hinner fettet spränga in i köttet och göra det mer marmorerat och mört. Smakrikedomen kommer dels av att fett är smakbärare, dels av djurets varierande kost ute på betet som bidrar till en variation av smaker.
Att köpa kött från en KRAV-certifierad gård med gräsbetande djur kan uppfattas som dyrt. Åtminstone om man ser det ur ett kort perspektiv och bara kollar på prislappen. Priset beror bland annat på att det energifattigare fodret gör att djuren växer långsammare och lever längre tid innan de slaktas. Detta ger följdkostnader i form av fler arbetstimmar och längre tid djuren ska ha en plats i ladugården som skapar lokal-, el- och foderkostnader. Kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel används inte vilket ibland ger lägre skördar som leder till lägre intäkter och kräver fler arbetstimmar för planering, ogräsbekämpning och förebyggande åtgärder. I gengäld får vi ett smakrikt kött, en god djurvälfärd och inte minst biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan och livskraftiga marker. Det ger därmed marker som inte blir helt utarmad med mindre och mindre matjord utan som förblir livskraftiga och som kommer kunna leverera mat till oss utan stora externa insatsmedel även i framtiden. Ur detta lite längre perspektiv, där vi räknar med framtida följdkostnader för utarmade jordar och utdöende av pollinatörer som kommer av ”billigare” produktionsmetoder, så är det inte så dyrt trots allt. Framförallt inte för våra framtida matkostnader och för nästkommande generation.
Bemannat varje torsdag 12-18. Färska surdegsfrallor från 8.30
Bemanant följande lördagar kl 10-15
2e mars
6e april
4e maj
1e juni
Våra investeringar delfinansieras av Europeiska Jordbruksfonden och Leader södra Bohuslän.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
